Jag har 50 emaljdosor i mitt tittskåp!

Joakim Bengtssons stora våning i centrala Landskrona är fylld till bredden av olika samlingar – wienerbronser, koloniala möbler, tehuvar, skulpturer, Höganäs-keramik, Helsingborgssilver, julkulor och mycket, mycket mer. Joakim har en stor samling av ljuvliga emaljdosor i ett gammalt tobaksskåp som står i våningens blåmålade gustavianska salong.

– Ibland brukar jag fråga mig själv vad man ska ha drygt femtio emaljdosor till, säger Joakim. Samtidigt är det roligt att ha dem i ett tittskåp där man lätt kan se dem. Det händer att jag tar fram och tittar och kännerpå dem. Trots att skåpet är i det närmaste fullt kan jag inte låta bli att hålla ögonen öppna efter fler dosor.

Dosorna hade varierande form. Grundmaterialet var tunna plåtar av främst koppar som försågs med täckande vit emalj.
























Ännu fler av Joakims vackra engelska dosor daterade 1760–1780. Många har sprickor i emaljen – ett vanligt slitage på de ömtåliga emaljdosorna.

SMÅDOSOR FÖR DAMER
• De emaljerade dosorna var finast.
• I dosorna förvarade man det finaste man hade, en hårlock, dragéer, piller eller skönhetsmedel.
• Snus var dock det vanligaste man lade i dosan. På 1700-talet var snusandet en modeföreteelse. Alla skulle snusa, även damer, och snuset skulle förvaras i dosor utformade efter social status och ekonomiska förutsättningar. Damernas snusdosor liknade herrarnas, men var mindre
• Dosan var en populär gåva från monarker och furstar till förtjänta personer, ofta med givarens porträtt eller monogram.